För mycket tankar. Tankar som snurrar runt runt. Ingen att dela de med. Vet inte vad de ska tycka. Eller vet jag det och det är därför jag inte säger nått. Försöker le och komma på någon ursäkt till att jag försvann några minuter. Hoppas de går på det för jag är inte redo att berätta. Inte än.

Endel säger att man är sitt djur. Man formas efter varandra och tillslut blir man väldigt lika. Isåfall skulle väl jag beskrivas som lite osäker och "folkskygg", att jag gärna kommer nära men bara på mina egna vilkor och när jag är på humör, att jag lätt blir uttråkad  samtidigt som jag kan vara väldigt lättroad. Och när jag blir arg. Då smäller det.